Konsekvensutredning enligt förordning (2007:1244) – om konsekvensutredning vid regelgivning med anledning av förändrade regler i 19 kapitlet och bilaga B Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20) om tullförfaranden m.m. (tullordning)

Tullverket föreslår ändringar i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20) om tullförfarande m.m. (tullordning).
Med anledning av förslaget har Tullverket gjort en konsekvensutredning vid regelgivning enligt förordning (2007:1244). Författningsförslaget och bestämmelserna i nuvarande lydelse finns i bifogad bilaga.

• Konsekvensutredningen
• Förlag till ändring av Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20) om tullförfaranden m.m. (tullordning)
• Bilaga till remiss
• Jämföresledokument
• Missiv

Del 1 avseende förslag till ändring i 19 kap. 13 § i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20) om

tullförfaranden m.m. (tullordning)

1. Allmänt

1.1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Bakgrund

I enlighet med proposition 2013/14:16 ska mervärdesskatt för import, härefter benämnd importmoms, från och med 1 januari 2015, för dem som är registrerade till mervärdesskatt, redovisas av importören till Skatteverket och inte, som tidigare, till Tullverket. I och med förändringen måste de företag som använder ombud få tillgång till de uppgifter som krävs för att beräkna importmoms. Regeringen har i propositionen utrett frågan och har gett förslag på ett antal lösningar. En av dessa lösningar är att Tullverket kan skicka ett meddelande till importören med de uppgifter som ombudet får, för att importören ska kunna redovisa korrekt mervärdesskatt.

Tullverket har i beslut utfärdat den 21 maj 2014 i ”Projekt importmoms till skatteverket”, diarienummer STY 2013-707, beslutat att uppgifter om det monetära tullvärdet ska meddelas importör genom det ombud som åtagit sig betalningsskyldigheten för en tullskuld. Uppgifterna tillhandahålls genom ett ”Meddelande om fastställda värden och avgifter” via tjänsten ”Mina sidor”. Detta meddelande skickas då uppgifter om det monetära tullvärdet måste meddelas importören med anledning av den ändrade lagstiftningen Det är ombudet som tillhandahåller informationen till importören. Meddelandet kommer endast skickas till ombud som påtar sig betalningsskyldigheten. Ombudet deklarerar alltså för importörens räkning och ombudet får sedan en samtullräkning där hela beloppet belastar ombudets kredittillstånd. Ombudet debiterar i sin tur importören och denne betalar skulden till ombudet. I de fall ett ombud inte vill fullgöra gäldenärens betalningsskyldighet kommer inte något meddelande skickas till ombudet. Utan importören får istället en egen tullräkning. Hädanefter benämns det betalningsskyldiga ombudet endast som ombud.

För närvarande är det inte tekniskt möjligt för importören själv att få detta meddelande men målet är att detta även ska bli möjligt i framtiden.

Tullverket har valt denna lösning då det i dag är den mest kostnadseffektiva lösning samt den lösning som innebär minst risk för fel, se stycke 1.2 för vidare analys.

Nuläge

I Sverige finns möjlighet för ombud att fullgöra en annan persons betalningsskyldighet för tull och andra avgifter vid övergång till fri omsättning. I dessa fall skickar Tullverket en samlingstullräkning till ombudet och tullskulden debiteras ombudets kredittillstånd. Ombudet debiterar sedan i sin tur importören som betalar skulden till ombudet och inte direkt till Tullverket. Ombud som påtagit sig en betalningsskyldighet för en tullskuld får en samlingstullräkning för alla de importer som skett under en period. Samlingstullräkningen innehåller information om ombudets samtliga deklarationer under perioden och den kan därför av sekretesskäl inte distribueras till alla ombudets kunder.

Föreslagna förändringar

Då importmomsen, för företag som är registrerade till mervärdesskatt, inte längre ska redovisas till Tullverket utan i stället redovisas till Skatteverket måste importören kunna beräkna importmomsen enligt mervärdesskattelagen . För att importören ska kunna redovisa korrekt importmoms till Skatteverket måste denne få kännedom om det monetära tullvärdet. Därför har Tullverket beslutat att ombud kommer att få ett elektroniskt meddelande för de deklarationer de gör i en annan importörs namn. Detta meddelande ska specificera de uppgifter som krävs för att importören ska kunna redovisa korrekt importmoms till Skatteverket.

Tullverket vill med detta meddelande på ett så effektivt sätt som möjligt tillhandahålla importören de uppgifter som krävs för beräkning och redovisning av korrekt importmoms. Tullverket har valt att skicka meddelandet till ombudet då det är ombudet som i de nu aktuella fallen är betalningsskyldigt. Ombudet har regelbundet kontakt med importören och skickar bland annat fakturor regelbundet till sina kunder, därför kan ombudet på ett praktiskt sätt tillhandahålla importören relevant information.

Ombudet kommer i meddelandet kunna söka fram en periods deklarationer för en importör. Då genereras en excel-fil och ombudet kan välja att klippa ut uppgifterna och klistra in dem i importörens faktura eller på annat sätt meddela importören uppgifterna. Meddelandet kommer endast att skickas elektroniskt via tjänsten ”Mina sidor”. Denna tjänst finns tillgänglig för alla aktörer men kräver att aktören ansöker hos Tullverket om behörighet till tjänsten. Anledningen till att meddelandet endast skickas på elektronisk väg är för att undvika onödig kostnad och administrativ börda för både Tullverket och ombuden. Meddelandet kommer även sparas i tjänsten och kan sökas fram igen vid behov.

Enligt 19 kap. 13 § tullordningen meddelas i dag taxeringsbeslut och andra beslut om skatt och avgifter endast via tullräkningen. I och med att vissa importörer kommer att få Information om beslutets innehåll meddelat på annat sätt måste paragrafen ändras. Aktuell ändring finns bifogad i bilaga tillsammans med nuvarande lagstiftning.

1.2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå

Nedan analyseras alternativa lösningar på problemet, det motiveras även varför dessa inte är att anse som tillfredsställande lösningar.

A.
Samlingstullräkning till ombud, som idag på papper eller elektroniskt. Meddelande om fastställda värden och avgifter på papper till importör.

Fördelar: Importören får kännedom om de avgifter Tullverket debiterat

Nackdelar: Detta innebär en stor administrativ börda för Tullverket då det innebär hantering av en stor mängd pappersmeddelande som ska skickas till importören med ordinarie postgång. Det skulle även innebära stora kostnader för Tullverket både för frankering och arbetstid. Kostnaderna för administrativ hantering hos både importören och ombudet av dessa meddelanden skulle även bli avsevärd. Det finns också en risk att importören missar meddelandet då de får en faktura från ombudet som de betalar medan meddelandet från Tullverket kan komma vid ett annat tillfälle.

B.
Samlingstullräkning till ombud, som idag på papper eller elektroniskt. Meddelande om fastställda värden och avgifter elektroniskt till importör.

Fördelar: Importör får kännedom om de avgifter Tullverket debiterat. Tullverkets administrativa börda blir begränsad då meddelandet skickas elektroniskt, även kostnaden minskar avsevärt. Kostnaden minimeras då det inte uppkommer någon kostnad varken för frankering eller arbetstid för den administrativa hanteringen.

Nackdelar: Det finns en stor risk att importören missar meddelandet då de får en faktura från ombudet men meddelandet om vilka avgifter Tullverket debiterat kommer vid ett annat tillfälle. Det finns därför risk att importören missar att redovisa importmoms då de får uppgifterna för importen vid olika tillfällen från två olika parter.

Denna lösning skulle även kunna orsaka större börda för ombuden. Då importörerna måste hämta uppgifterna från ”Mina sidor” och känner att detta tar för lång tid väljer en del av dem sannolikt att i stället kontaktar ombudet för att få uppgifterna. Ombudet måste då lägga tid på att informera och förklara för importören var denne hittar de relevanta uppgifterna.

C.
Samlingstullräkning till ombud, som idag på papper eller elektroniskt. Meddelande om fastställda värden och avgifter på papper till ombudet.

Fördelar: Ombudet skulle kunna bifoga meddelandet till den faktura ombudet skickar till importören. Då importören får både faktura och meddelande på samma gång är risken mindre att denne missar några uppgifter.

Nackdelar: Denna lösning skulle innebära stor administrativ börda och kostnad för både ombuden och Tullverket. I första hand då Tullverket ska ta fram alla uppgifter och skicka dem brevledes till ombudet, sedan ska ombuden ta hand om meddelandet och skicka det vidare. Ombuden kommer först behöva arkivera en kopia av meddelandet hos sig innan de skickar i väg det till importören. Sedan ska de skicka meddelandet till importören med post vilket i sin tur innebär mycket administration.

All denna pappershantering innebär i sin tur att risken för att något blir fel är överhängande, sådana fel innebär i sin tur än mer administration. Det är även i dag vedertaget hos de flesta företag att ombuden ska kunna skicka en elektronisk faktura. I sådana fall skulle denna lösning innebära att ombuden innan de skickar fakturan måste scanna in meddelandet för att kunna foga samman både meddelande och faktura.

All hantering skulle innebära oacceptabla kostnader både i pengar och arbetstid både för ombud och Tullverket. Riskerna för fel är stora och därmed skulle det i förlängningen även innebära kostnader för Skatteverket då felaktig mervärdesskatt kan komma att redovisas och då behöva korrigeras.

D.
Slopa samlingstullräkning och skicka en standardtullräkning till ombud på papper eller elektroniskt. Den kan vidarebefordras på papper eller elektroniskt till importören. Inget meddelande.

Fördelar: Importören får tillgång till samma uppgifter som de skulle fått om de deklarerat själv.

Nackdelar: Det innebär att Tullverket skulle behöva skicka ut betydligt fler tullräkningar än tidigare, vilket även innebär en större administration för Tullverket. Det blir dessutom en ökad börda för ombuden då de skulle få flera fakturor som ska betalas. Risken blir större för att räkningar kan missas och därigenom öka kostnaderna för dröjsmålsränta för ombuden. Vidare finns det risk för återkallelse av kredittillstånd i fall då ombuden inte betalar sina tullräkningar i tid.
Denna risk kan dock avhjälpas om ombudet betalar tullräkningen via autogiro.

Risken för dubbelbetalning av tullräkning är stor vid denna typ av lösning. Det är ombudet som åtagit sig att fullgöra importörens betalningsskyldigheten och betalar därför tullräkningen. Risken är dock stor att när importören får en kopia av räkningen kommer denne betala räkningen för att vara säker på att den är betald, eftersom det är importören som är betalningsansvarig. Vilket i sin tur skulle orsaka merarbete för Tullverket då återbetalningar måste ske till importören.

E.
Slopa samlingstullräkning och skicka en standardtullräkning till ombud på papper eller elektroniskt. Den kan vidarebefordras på papper eller elektroniskt till importör. Meddelande om fastställda värden och avgifter på papper eller elektroniskt till ombudet.

Fördelar: Se lösning C och D

Nackdelar: Se lösning C och D

1.3. Vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer tillstånd

Varje importör behöver framöver kännedom om monetärt tullvärde för mervärdesskattedeklarationen till Skatteverket. Om denna reglering inte sker skulle det finnas en oklarhet kring hur importörer skulle få denna information. Det skulle även finnas en oklarhet om hur meddelandet kommer att skickas. Det är dessutom viktigt att fastställa att meddelande endast kommer tillhandahållas elektroniskt. Detta eftersom risken är att något företag vill att meddelandet ska skickas med post medan ett annat vill ha det elektroniskt eller via mail. Detta skulle innebära stor administrativ börda för Tullverket och risken för fel skulle vara överhängande hos alla berörda. Med regleringen undanröjer vi detta problem samt anger att endast vissa importörer kommer få meddelandet.

1.4. Berörda

De aktörer som främst berörs av denna reglering är de importörer, som är registrerade för mervärdesskatt och därmed ska deklarera denna till Skatteverket, som använder sig av ombud, samt de ombud som väljer att belasta sitt kredittillstånd för importörens räkning.

Systemleverantörerna kommer även de bli berörda av förändringen då de måste förändra och uppdatera aktuella system för sina kunders räkning.

Importörer som är registrerade för mervärdesskatt uppgår idag minst till 3 312 stycken och fördelar sig på många branscher. (antal importörer baserat på antal företag med tillstånd till förenklat deklarationsförfarande vid övergång till fri omsättning – egen användning. Utöver dessa kan det tillkomma företag som är momsregistrerade men endast importerar genom normalförfarande).

Ombud som åtar sig fullgöra importörs betalningsskyldighet är idag 90 stycken. (antal ombud baserat på de ombud som har tillstånd till förenklat deklarationsförfarande vid övergång till fri omsättning – ombud samt ett kredittillstånd).

Då många företag berörs av denna förändring, för redovisning av importmoms, har Tullverket tagit hjälp av en dialoggrupp. I denna grupp har berörda från både näringsliv och myndigheter deltagit och gett synpunkter på kommande förändringar. Deltagarna finner ni på nedan länk.

• Dialogforum

1.5 Bemyndiganden

Det bemyndigande som myndighetens beslutanderätt grundar sig på är 45 § samt 79 § tullförordningen (2000:1306).

1.6 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen

Tullverket har genom denna reglering försökt begränsa kostnaderna både för Tullverket och för ombuden. Regleringen kommer medföra en initial arbetskostnad för Tullverket vad gäller framtagning av bland annat meddelanden. I övrigt kommer det inte uppkomma några större merkostnader genom regleringen.

Det kommer bli en större administrativ börda för ombuden när de ska meddela importörerna det monetära tullvärdet. Tullverket är dock ålagd genom regeländringen att meddela importörerna underlaget för importmomsen och denna lösning är den som, enligt Tullverkets mening, är mest kostnadseffektiv och innebär minst risker för alla parter. För analys av alternativa lösningar se avsnitt 1.2. Den risk som finns med regleringen är dock att ombuden hädanefter kan välja att inte åta sig att fullgöra gäldenärens betalningsskyldighet utan begära att importören betalar tullräkningen själv. Skulle så bli fallet får importören all den information som krävs för redovisning till Skatteverket genom tullräkningen, som då sänds till importören.

1.7 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Förslaget strider inte mot och går inte heller utöver de skyldigheter som följer Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

1.8 Bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser

Tidpunkten är bestämd enligt lagändring och meddelandet kommer börja skickas till berörda parter från och med 1 januari 2015. Det har vidtagits ett flertal särskilda informationsinsatser för att informera berörda företag. Dessa insatser har genomförts på Tulldagarna, tullverket.se samt i Tullnytt. Löpande information finns på Tullverkets webbplats tullverket.se under rubriken ”Importmoms - förändringar inför 2015”, som uppdateras löpande.

Skatteverket har informerat alla momsregistrerade företag genom ett informationsblad som bifogats till momsdeklarationen. Det kommer även ske informationsträffar på Skatteverket i Malmö, Göteborg och Stockholm i samarbete med Tullverket för att informera berörda företag.

2 Företag

2.1 Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen

Det kommer främst vara ombud och speditörer som berörs av förändringen. Många av dessa företag har många kunder som har stora importflöden. Vissa av dessa ombud har endast importflöden för andra importörer medan vissa av ombuden både har ett eget importflöde och agerar ombud för andra importörer.

2.2 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader

Det är svårt att säga vilken tidsåtgång just denna reglering kommer innebära för varje företag, då denna förändring blir en del av den totala tidsåtgången vid övergång av redovisningsskyldighet från Tullverket till Skatteverket. Det är, som sagt, svårt att uppge exakt tidsåtgång för alla ombud men nedan finns två exempel med en kvalificerad uppskattning på hur mycket tid och kostnad förändringen tar per månad för olika ombud. Uppgifterna är fiktiva och endast exempel då alla ombud har olika rutiner och system.

Det är väldigt svårt att uppskatta hur mycket det kostar för ett ombud att uppdatera sitt system då alla ombud har olika system. Men en kvalificerad gissning är att uppdateringen kan kosta mellan 5 000 -20 000 kronor. Utbildning av handläggarna skulle sedan ta cirka 3 timmar/person totalt 600 kronor/person. Dessa utgifter är en engångskostnad.

Extra tidsåtgång för ombud som kan läsa in meddelandet automatiskt i sitt bokföringssystem. Där systemet automatiskt lägger till aktuell information i alla importörers fakturor utan manuell hantering för någon enskild.
Hämtning av meddelande från ”Mina sidor”: ca 5 minuter
Inläsning i system: ca 10 minuter
Tidsåtgången för ombudet varje gång meddelandet läses in är 15 minuter.

Vid en beräkning på en timlön om 200 kronor och en ökad volym timmar för hanteringen enligt ovan på 0,25 timmar uppgår kostnaden till 50 kronor för inläsning av meddelande.

Engångskostnad för ombud som manuellt lägger in meddelandet i sina kunders faktura kommer vara utbildning och information. Denna utbildning blir minimal då det endast kommer krävas att handläggaren öppnar fakturan och sen klipper in information från ett excel-dokument. Maximal tidsåtgång per anställd är i sådana fall 3 timmar, vid lönekostnad på 200 kr/ timme blir det 600 kronor.

Tidsåtgång för ombud som manuellt lägger in meddelandet i sina kunders faktura. (beräkning med exempel på företag som hanterar 100 fakturor)
Hämtning av meddelande från ”Mina sidor”: ca 5 minuter
Utsortering av aktuell kund: ca 2 minuter
Infogande i faktura: ca 5 minuter/ faktura och kund.
Har ombudet 100 fakturor blir tidsåtgången 5 + (2*100 + 5*100)= 705 min ~ 12h (~0,12 timmar/faktura)

Vid en beräkning på en timlön om 200 kronor och en ökad volym timmar för hanteringen enligt ovan på 12 timmar uppgår kostnaden till 2 400 kronor. För 100 fakturor (24 kronor för en faktura).

Bedömningen är dock att tidsåtgången kommer vara den minsta möjliga för att Tullverket ska uppfylla de krav lagändringen medför.

2.3 Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen

Det kommer ta längre tid för ombuden då de manuellt kommer få hämta uppgifterna i meddelandet om varans värde för tulländamål och sedan lägga till dem till befintlig faktura. Beräkning av exakt tidsåtgång är väldigt svår då de olika ombuden har olika bokföringssystem. Då meddelandet genereras genom en excel-fil finns det sannolikt vissa system där filen kan läsas in direkt i systemet medan andra ombud i vissa fall måste ”klippa ut” meddelandet och ”klippa in” det i aktuell faktura. I första fallet tar det knappt nån tid alls medan det i det andra fallet kan ta betydligt mer tid. Tidsåtgången är väldigt beroende av hur många kunder ombuden har och vilken typ av flöde de har. Tidsåtgången i sig kommer innebära en ökad kostnad genom ökad arbetstid för de berörda ombuden. Se stycke 2.2 för exempel på hur lång tid hanteringen kan ta.

2.4 Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen

Regleringen kommer inte påverka konkurrensförhållandet. Alla ombud, som åtar sig att fullgöra importörens betalningsskyldighet, kommer få samma förutsättningar från Tullverket. Detsamma gäller de importörer som väljer att använda sig av ombud. De importörer som väljer att deklarera på egen hand har inget behov av meddelandet då de får uppgifterna i tullräkningen.

2.5 Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen

Denna specifika reglering kommer inte påverka företagen i övrigt.

2.6 Beskrivning av om särskild hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning

Det finns en risk att denna reglering kan påverka de stora ombuden mer än de små ombuden. Anledningen är att ju större flöde ett ombud har och ju fler kunder ombudet har desto mer arbete medför denna reglering.

De små importörerna som anlitar ombud får genom detta meddelande endast fördelar vid beräkning av importmoms.

Observera dock att de små ombuden kan få en ökad kostnad för investering i nya system för hantering av den elektroniska informationen. Det går dock inte att fastställa om sådana förändringar kommer att ske endast på grund av denna reglering eller på grund av andra förändringar i och med att Skatteverket övertar debiteringen av importmoms.

Del 2 avseende förslag till ändring i bilaga B i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20) om tullförfaranden m.m. (tullordning)

3. Allmänt

3.1 Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Bakgrund

Den 1 januari 2015 ska företag som är registrerade till mervärdesskatt i Sverige inte längre betala importmoms till Tullverket, utan i stället redovisa den till Skatteverket i sin mervärdesskattedeklaration.

Vad som gäller för varor som ska stanna i Sverige

För varor som ska stanna i Sverige ska uppgift om registreringsnumret till mervärdesskatt i Sverige enbart anges när ett indirekt ombud anlitas. I övriga fall framgår det av deklarantens identitetsnummer i fält 14 i tulldeklarationen (Deklarant/Ombud) vilket företag som agerarar som beskattningsbar person.

När indirekt ombud anlitas ska den nationella koden 3MSE anges i tulldeklarationens fält 44 (Bilagda handlingar/Kod) tillsammans med uppdragsgivarens registreringsnummer till mervärdesskatt i Sverige.
För att Tullverket ska kunna fastställa det tullvärde som företaget ska utgå från när man redovisar importmomsen i mervärdesskattedeklarationen ska den nationella koden 1MT anges i samtliga varuposter i tulldeklarationens fält 47 (avgiftsberäkningar) tillsammans med ett s.k. monetärt tullvärde. Att denna benämning valts är därför att syftet är ett annat än när ett tullvärde deklareras på grund av att tull ska debiteras efter värdet.

Följder för leveranser till ett annat EU-land

Ändringen innebär att bestämmelserna om leveranser till ett annat EU-land (förfarandekoder som börjar med 42 eller 63) kommer att kunna användas även av företag som är etablerade utanför unionen och Norge. Ett indirekt ombud kan t.ex. anlitas av ett i Sverige momsregistrerat indiskt företag, om företagets varor efter övergången till fri omsättning ska levereras till ett annat EU-land.

Vid leveranser till ett annat EU-land ska även i fortsättningen den EU-gemensamma koden Y040 anges i varje varupost i tulldeklarationens fält 44 (Bilagda handlingar/Kod) tillsammans med registreringsnumret till mervärdesskatt i Sverige. Denna kod ska även användas när ett indirekt ombud anlitas vid leveranser till ett annat EU-land.
3.2 Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå
Två ändringar, en i mervärdesskattelagen (1994:200) och en i tullagen (2000:1281), kräver att nya uppgifter lämnas i tulldeklarationer fr.o.m. den 1 januari 2015. Därtill kommer det bibehållna kravet i 18 b § första stycket mervärdesskatteförordningen (1994:223), att uppgift om omsättning, som skett under tiden varor varit placerade i tillfälligt lager eller tullager ska lämnas till Tullverket senast då varorna upphör att vara placerade i tillfälligt lager eller tullager.

Importmoms ska redovisas i mervärdesskattedeklarationen

Enligt riksdagens beslut ska importmoms redovisas i mervärdesskattedeklarationen och inte i tulldeklarationen, om deklaranten är registrerad till mervärdesskatt i Sverige vid tidpunkten för tulltaxeringsbeslutet och agerar i egenskap av beskattningsbar person enligt mervärdesskattelagen vid importen eller införseln. Detsamma gäller om ett indirekt ombud anlitas och uppdragsgivaren är registrerad till mervärdesskatt i Sverige.

Bestämmelsen om redovisning i mervärdesskattedeklarationen gäller även för privatpersoner som bedriver enskild näringsverksamhet. För att dessa inte ska bli tvingade att redovisa mervärdesskatt för privat import i näringsverksamhetens mervärdesskattdeklaration infördes villkoret att deklaranten ska agera i egenskap av beskattningsbar person.
För att Tullverket ska kunna särskilja de tulldeklarationer där mervärdesskatt ska redovisas i mervärdesskattedeklarationen krävs ytterligare uppgiftslämnande. Detta gäller för varor som efter övergången till fri omsättning ska stanna i Sverige och enbart om ett indirekt ombud har anlitats.

För varor som deklareras av ett indirekt ombud ska den nya nationella koden 3MSE anges i fält 44 (Bilagda handlingar/Kod) tillsammans med uppdragsgivarens registreringsnummer till mervärdesskatt i Sverige.
För varor som deklaranten själv deklarerar eller där ett direkt ombud anlitas ska inte uppgift om momsregistreringsnumret i Sverige anges i tulldeklarationen. Som nämnts ovan framgår då genom deklarantens identitetsnummer om företaget agerar som beskattningsbar person eller inte.

Ett tullvärde ska fastställas

Enligt riksdagens beslut ska ett tullvärde fastställas av Tullverket även när importmomsen ska redovisas i mervärdesskattedeklarationen. Detta därför att uppgift om fastställt tullvärde samt debiterade avgifter utgör utgångspunkten när företaget ska beräkna beskattningsunderlaget för den importmoms som ska redovisas i mervärdesskattedeklarationen.
Eftersom tullvärde enbart ska deklareras i fält 47 (avgiftsberäkningar) när tullbeloppet ska beräknas som en procentsats av tullvärdet är det i många fall så att inget tullvärde ska deklareras enligt tullagstiftningen.
För att Tullverket ska kunna lämna uppgifter till Skatteverket och den momsregistrerade ska ett monetärt tullvärde deklareras i fält 47 (avgiftsberäkningar). Det ska deklareras i samtliga varuposter och även när ett tullvärde ska deklareras enligt tullagstiftningen. Genom detta blir det färre fall där en tulldeklaration avvisas därför att uppgift om monetärt tullvärde saknas.

Koden 1MT (MT = Monetärt Tullvärde) ska användas och tullvärdet ska anges i beskattningsgrund, men inga avgifter ska debiteras.
Eftersom inget beskattningsunderlag ska fastställas i de fall varor ska levereras till ett annat EU-land krävs inte att uppgift om monetärt tullvärde lämnas i dessa fall. Det finns inget som hindrar att uppgift lämnas även för varor som ska levereras till ett annat EU-land. Det kan uppstå situationer där det behöver fastställas ett monetärt tullvärde även för varor som har deklarerats för leverans till ett annat EU-land.

Det ska lämnas uppgift om omsättning i tillfälligt lager eller tullager
Enligt 18 b § första stycket mervärdesskatteförordningen ska uppgift lämnas till Tullverket i de fall omsättning har skett under tiden varorna varit placerade i tillfälligt lager eller tullager. Uppgift om att omsättning ägt rum ska lämnas genom att en ny nationell kod anges i fält 44 (Bilagda handlingar/Kod). Koden kommer inte att hinna införas till årsskiftet.
3.3. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå
Nedan analyseras alternativa lösningar på problemet, det motiveras även varför dessa inte är att anse som tillfredsställande lösningar.

Importmoms ska redovisas i mervärdesskattedeklarationen

Den föreslagna lösningen innebär att för varor som ska stanna i Sverige, ska registreringsnumret till mervärdesskatt i Sverige anges i tulldeklarationen enbart när ett indirekt ombud har anlitats.

Alternativet hade varit att registreringsnumret till mervärdesskatt i Sverige alltid skulle anges för varor som ska stanna i Sverige och att använda den EU-gemensamma koden Y040 både för varor som ska stanna i Sverige och för varor som ska levereras till ett annat EU-land. Koden skulle då ha angivits i varje aktuell varupost i tulldeklarationen.
För en sådan lösning talar att det finns situationer där ett minimerat uppgiftslämnande för varor som ska stanna i Sverige har oönskade konsekvenser. Tullverket bedömer att fördelarna med ett minimerat uppgiftslämnande överväger nackdelarna eftersom det torde röra sig om relativt få fall.

Det krävs två tulldeklarationer om en person som har en enskild firma har köpt in varor både för privat bruk och för firmans bruk. Deklaranten ska anges sitt personnummer, som också är firmans nummer, i fält 14 (Deklarant/Ombud). När personen deklarerar för privat bruk ska koden PRIVA anges i fält 44 (Särskilda upplysningar/Kod). Detta gör att Tullverkets datasystem (TDS) accepterar att mervärdesskatt deklareras.

Ett tullvärde ska fastställas

Att Tullverket ska förse Skatteverket och den momsregistrerade med uppgift om tullvärde gör att en uppgift om detta måste lämnas i tulldeklarationen. Det går inte att i stället använda den uppgift som ska lämnas i fält 46 (statistiskt värde). Tullvärde ska vara värdet (inkl. frakt och försäkring) fram till platsen för införsel vid EU:s yttre gräns. I det statistiska värdet ska dessa kostnader räknas ända fram till svensk gräns.

Det ska lämnas uppgift om omsättning i tillfälligt lager eller tullager
Alternativet hade varit att inte införa en nationell kod, men detta hade inte ändrat något i sak. Om koden inte införs ska det i fält 44 anges att en omsättning har skett under tiden varorna har varit placerade i tillfälligt lager/tullager.

3.4. Berörda

Alla i Sverige momsregistrerade företag samt de ombud som deklarerar för dessa företags räkning är berörda av förslaget. Se ovan under punkt 1.4.

3.5 Bemyndiganden

Det bemyndigande som myndighetens beslutanderätt grundar sig på är 21och 79 §§ tullförordningen (2000:1306).

3.6. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför

Tullverket har försökt begränsa kraven till det som är absolut nödvändigt för att riksdagens beslut ska kunna verkställas.
Förändringarna som inträder bör inte medföra annat än en initial kostnad för att sätta sig in i förändringen, efterföljande bör uppgiftslämnandet i sig inte kräva mer resurser än i dag av de berörda företagen. Förändringen medför inte några sociala eller miljömässiga konsekvenser.

3.7. Bedömningen om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Förslaget strider inte mot och går inte heller utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

3.8. Bedömningen av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser

Tidpunkten är bestämd enligt lagändring. Informationen har lämnats den 19 juli i Tullnytt. Denna information finns också på Tullverkets webbplats Tullverket.se under rubriken ”Importmoms – förändringar inför 2015”.
Därtill kommer Tullverkets broschyr ”Mervärdesskatt vid import” att omarbetas för att den ska stämma överens med den nya ansvarsfördelningen mellan Tullverket och Skatteverket. Se även punkt 1.6.

4. Företag

4.1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilken bransch företagen är verksamma i samt storleken på företagen

Alla i Sverige momsregistrerade företag samt de ombud som deklarerar för dessa företags räkning är berörda av förslaget.

4.2. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader

Tullverket har försökt begränsa kraven till det som är absolut nödvändigt för att riksdagens beslut ska kunna verkställas. En uppskattning av de kostnader som kan uppstå för berörda företag i samband med föreslagana förändringa är vansklig, men klart är att det initialt kan tillkomma en viss administrativ börda innan rutinerna är på plats. Denna extra börda kommer i de flesta fall vara försumbar, då det rör sig om administrativa förändringar och ingen egentlig ytterligare arbetsbelastning.
Det kan förutsättas att maximalt tre arbetstimmar behöver tas i anspråk för att sätta sig in i de nya rutinerna som följer av förslaget. Med en beräknad genomsnittlig timlön på 200 kr, torde kostnaden uppgå till ca 600 kr per berör medarbetare och företag.
När den nya kunskapen är tillgodosedd kommer det inte tillkomma några löpande kostnader.

4.3. Konkurrensförhållanden för företag

Regleringen kommer inte påverka konkurrensförhållandet inom branschen. Alla ombud, som påtar sig betalningsskyldigheten, kommer få samma förutsättningar från Tullverket.

4.4. Särskild hänsyn till små företag

Ingen särskild hänsyn har tagits till små företag.